Borde kanske börja detta inlägg med något ointressat skvaller från jobbkongressen men jag börjar så här: Har fått sova hela natten!!!! grymt. Det har inte hänt på många månader.
Gårdagskvällen blev något förändrad. Hade tänkt lyssna på debatten om föräldraförsäkringen men efter bara en halvtimma var man tvungen att gå in på området Internationell politik eftersom tolkarna var bokade och kunde inte ändra sin tid. Debatten om föräldraförsäkringen fick vänta till sedan och då hade jag redan lämnat Älvsjö. Dock verkar man inte ha kommit fram till något under nattens övningar utan nu är texten hänskjuten till partistyrelsen som ska hitta en text som alla kan ställa upp på. Att denna fråga är så känslig. På kongressen i Malmö var det ännu värre. Då bestämde ju Göran Persson hur det skulle bli genom att uttala sig i media dagen före omröstning. Vi socialdemokrater tycker olika i den här frågan. Ta fram en spetsig formulering som ni tror att majoriteten av ombuden ställer upp på och kör sedan. Sluta mesa.
Själv är jag kluven i frågan om delad föräldraförsäkring. Före jag fick barn, höggravid på Malmökongressen, var jag för en helt delad försäkring. Idag vet jag att livet kan förändras och att man i bland är tvungen att låta den ena föräldern vara hemma längre även om man tänkt dela lika. Arbetslöshet, sjukdom, flytt, nytt jobb kan drabba alla och när man minst anar det. För detta måste man ha en flexibilitet i föräldraförsäkringen. Sedan är det som min kloka chef sa ” men det kan ju inte alltid vara så i nästan alla familjer att det alltid händer något som gör att mannen måste jobba och kvinnan får ta en större del av föräldraledigheten.” Nä så är det ju inte. Barn behöver båda sina föräldrar ( i de fall där det finns två föräldrar, många är toppenföräldrar helt på egen hand) och båda föräldrana behöver ett föräldravänligt arbetsliv. Det måste vara OK för både pappor och mammor att vara hemma med sina barn, både när barnen är små och när de är sjuka under förskoleåren. Arbetslivet måste vara utformat så att arbetstiden är flexibel. Många har idag jobb där man kan utföra sina arbetsuppgifter var som helst. Man behöver inte sitta på jobbet för att jobba.
Jag tror inte heller att vi bara ska diskutera föräldaledigheten. Vad händer efteråt då, när barnen skolats in på förskolan och det ”vanliga” livet börjar? Vem tar mest ansvar när barnen är sjuka, vem ansvarar för att nya strumpor fylls på i klädlådan på förskolan, vem tar föräldramöten och utvecklingssamtal osv osv. Det handlar också om jämställdhet. Den som har hand om hela familjelogistiken själv orkar inte vara effektiv på jobbet och den orkar definitivt inte jobba 100 procent. Vi måste också diskutera varför det nästan bara är kvinnor som går ner i arbetstid under småbarnsåren och fortsätter jobba deltid även när barnen mycket väl klarar sig själv? Varför tycker vi förresten att det är helt OK att kvinnor jobbar deltid men inte OK att moderna familjer köper hushållsnäratjänster för att få mer tid med varandra?
En kongress är som en vitamininjektion för oss politikernördar. Riktigt kul. Man får inspriration och nya tankar inför det vardagligá arbetet i kommuner och landsting.