en fråga i 10 000-kronors klassen

Mastodontmåndag gick över i mastodonttisdag. Igår hade jag inte en enda rast på hela dagen förrän klockan 21.00 på kvällen och då var jag så uppe i varv att jag inte kunde slappna av. Idag har det rullat på i samma takt. Massor att göra och att skicka. En rad personer som det ska ringas till. Dessutom ska eftermiddagen förgyllas av en vaccination av båda barnen mot svininfluensa. Gulp. har redan ont i magen över hur detta ska bli. En mamma som är spruträdd och en dotter som kan konstla och greja tills hon får sin vilja igenom. Kan nog bli hejsan.

Annars känns ju dagen inte speciellt munter om man tittar på United minds oppinionsundersökning. Under 30 procent. Inte speciellt kul. Något måste göras är nog ordet på allas, ialla fall alla socialdemokraters, läppar i dag. 10 0000s frågan frågan är väl vad? Ska Mona bytas ut, ska politiken ändra färdriktning, vad ger förtroende och vad sänker ett parti. Vi kan skylla på media hur mycket vi vill, att media inte återger våra förslag på rätt sätt eller att våra företrädare framställs i dålig dager.  Det är vi själva som väljer våra företrädare och det är vi själva som bestämmer över vår politik och det kan ju faktiskt vara så att väljarna inte gillar varken politik eller företrädare och då har vi ett problem.

spännande

Nu är det verkligen grå vardag. Höst och kallt. sa jag grått. och mörkt. Risken är att man genom dessa upprepningar över hösteländet verkligen blir deppig på riktigt. Hörde förresten att det inte finns något som heter ”höstdepression” för om det fanns det skulle vi se en massa deprimerade barn runt om i samhället och det gör vi ju inte. Höstdepression uppstår om man har tendenser att bli låg och sorgesen i kombination med mycket mörker. Så människor med positiv grundinställning blir inte deppiga ”bara” för att det är höst. så nu vet ni det.

Ikväll ska vi som står på de första 10 platserna på landstingslistan träffas för att skriva en remiss på partidistriktets hälso- och sjukvårdspolitiska program. Det ska blir spännande att träffa de kamrater som jag ska sitta i landstinget med de närmaste åren men också att diskutera och prata. Jag gissar att sjukvårdsfrågorna kommer vara en het fråga i valet trots att inga sjukhus har känts hotade. Eftersom jag är alldeses ny i landstingsvärlden kommer jag under tiden fram till valet att lyssna och lära. Jag vill vara ute och träffa folk, patienter, anställda, framtida patienter för att få intryck och veta mer. Jag har ett spännande år framför mig.

Jag mår illa

När människor har en åsikt som man vet inte är riktigt OK brukar de ofta linda in den och inte säga rakt ut vad de egentligen vill säga. Många gånger har jag blivit behandlad som ”lilla gumman” även om vederbörande inte sagt just ”lilla gumman” rakt ut. Därför blir man ganska chockad när människor helt naket står där och saluför sin i många andra fall ganska kontropversiella åsikt.

Malmö kommun har beslutat att placera ut ett antal ensamkommande flyktingbarn på ett gammal vandrarhem i Vellinge. I Vellinge vill man inte ta emot några ensammkommande flyktingbarn. Det säger man också, högt och tydligt: Vi vill inte ha dem här. Det har till och med det moderata kommunalrådet sagt, både på kommunens hemsida och i riksmedia. I går på ett möte med ett 100-tal Vellingbor kom den öppna rasismen fram. De allra flesta på mötet sa samma sak som de moderata kommunalrådet: Vi vill inte ha hit dem. Jag känner mig illa till mods över denna öppna rasism. Å andra sidan vet man vad de tycker. Dessutom tyvärr, detta är ingen kontroversiell åsikt i många delar av Skåne. I Norrköping skulle man lindat in åsikten därför att den inte är allmänt acceptabel men det behövs inte i Vellinge och på många andra ställen i skåne. I landskrona har sverigedemokraterna 22% i kommunfullmäktige. Åsikterna som de står för är allmänt  accepterade.

Jag tycker synd om barnen, som tydligen kommer flytta in redan i dag. Hur kommer de att bemötas och behandlas av hatiska Vellingebor som verkar tro att alla som kommer bortom hallandsåsen odlar potis i parketten och slår sina fruar. Trist men ett faktum och ett bevis på att vi lever i ett samhälle där risken att sverigedemokraterna tar sig in i riskdagen ter sig allt mer trolig.

Måndag

Dagens måndag var om möjligt ännu segare än vanligt. Att jobba helger är allt annat än kul även om det är kul med partikongress. Kongressen var lyckad och partistyrelsen fick igenom de flesta av sina förslag. Tur är väl det eftersom en del av förslagen från disktrikten inte riktigt föll mig i smaken som typ förbud av vinster i välfärden och sex timmars arbetsdag. 

Sitter och väntar på att styrelsen för socialdemoktraterna ska börja. Idag ska vi titta på förslaget till ledamöter i kommunfullmäktige. spännande.

Delad föräldraförsäkring och en hel natts sömn

Borde kanske börja detta inlägg med något ointressat skvaller från jobbkongressen men jag börjar så här: Har fått sova hela natten!!!! grymt. Det har inte hänt på många månader.

Gårdagskvällen blev något förändrad. Hade tänkt lyssna på debatten om föräldraförsäkringen men efter bara en halvtimma var man tvungen att gå in på området Internationell politik eftersom tolkarna var bokade och kunde inte ändra sin tid. Debatten om föräldraförsäkringen fick vänta till sedan och då hade jag redan lämnat Älvsjö. Dock verkar man inte ha kommit fram till något under nattens övningar utan nu är texten hänskjuten till partistyrelsen som ska hitta en text som alla kan ställa upp på. Att denna fråga är så känslig. På kongressen i Malmö var det ännu värre. Då bestämde ju Göran Persson hur det skulle bli genom att uttala sig i media dagen före omröstning. Vi socialdemokrater tycker olika i den här frågan. Ta fram en spetsig formulering som ni tror att majoriteten av ombuden ställer upp på och kör sedan. Sluta mesa.

Själv är jag kluven i frågan om delad föräldraförsäkring. Före jag fick barn, höggravid på Malmökongressen, var jag för en helt delad försäkring. Idag vet jag att livet kan förändras och att man i bland är tvungen att låta den ena föräldern vara hemma längre även om man tänkt dela lika. Arbetslöshet, sjukdom, flytt, nytt jobb kan drabba alla och när man minst anar det. För detta måste man ha en flexibilitet i föräldraförsäkringen. Sedan är det som min kloka chef sa ” men det kan ju inte alltid vara så i nästan alla familjer att det alltid händer något som gör att mannen måste jobba och kvinnan får ta en större del av föräldraledigheten.” Nä så är det ju inte.  Barn behöver båda sina föräldrar ( i de fall där det finns två föräldrar, många är toppenföräldrar helt på egen hand) och båda föräldrana behöver ett föräldravänligt arbetsliv. Det måste vara OK för både pappor och mammor att vara hemma med sina barn, både när barnen är små och när de är sjuka under förskoleåren. Arbetslivet måste vara utformat så att arbetstiden är flexibel. Många har idag jobb där man kan utföra sina arbetsuppgifter var som helst. Man behöver inte sitta på jobbet för att jobba.

Jag tror inte heller att vi bara ska diskutera föräldaledigheten. Vad händer efteråt då, när barnen skolats in på förskolan och det ”vanliga” livet börjar? Vem tar mest ansvar när barnen är sjuka, vem ansvarar för att nya strumpor fylls på i klädlådan på förskolan, vem tar föräldramöten och utvecklingssamtal osv osv. Det handlar också om jämställdhet. Den som har hand om hela familjelogistiken själv orkar inte vara effektiv på jobbet och den orkar definitivt inte jobba 100 procent. Vi måste också diskutera varför det nästan bara är kvinnor som går ner i arbetstid under småbarnsåren och fortsätter jobba deltid även när barnen mycket väl klarar sig själv? Varför tycker vi förresten att det är helt OK att  kvinnor jobbar deltid men inte OK att moderna familjer köper hushållsnäratjänster för att få mer tid med varandra?

En kongress är som en vitamininjektion för oss politikernördar. Riktigt kul. Man får inspriration och nya tankar inför det vardagligá arbetet i kommuner och landsting.

Bilder

Tomas Bodström blir utfrågad av SSU:s förbundssekreterare

Camilla Frick fotar

Mona Sahlin blev enhälligt vald av kongressen

enhälligt vald

Som väntat valdes Mona Sahlin om till partiordförande i dag. Enhälligt och med stående ovantioner. På liknande sätt valdes partisekreterare Ibrahim Baylan. Östgötadelagtionen har varit uppe i talarstolen och drivit flera frågor bland annat om jobben.  Johan Andersson lämnande över 15 förslag från det östgötaska rjobbrådslaget som socialdemokterna i länet. snart ska Maria Lind från Åtvidaberg driva frågan om en tredelning av föräldraförsäkringen. ska bli spännande att höra hur den debatten går.

på plats

Nu är jag på plats på kongressen. Morgonen började med tårfylld dagislämning ( dotter var mycket ledsen för att håret var för kort och tyckte jag skulle fixa det) Sedan i väg til tågstationen och upp till stockholm. Väl i stockholm gick jag till fel hotell och fick konka runt på väskorna en bit till. Nu är jag i alla fall här. Jag sitter i östgötadelgationens rum och skriver artiklar och pressmeddelanden. Det stora problemet just nu är att det inte finns något kaffe i delagtionsrummet och att det inte finns några eluttag i kongresshallen så ombuden kan inte blogga. Vi hoppas på lösning inom kort.

Ellen och Elias sitter och jobbar i delegationsrummet

 

Kolla in östgötarna på jobbkongressen!

jag är helt urdålig på att hålla liv i min blogg. Nu ska det bli ändring på det. Imorgon åker jag till socialdemokraternas jobbkongress. Med kameran i högsta hugg och med datorn i knät kommer jag skriva på bloggen om vad de de östgötar som befinner sig i älvsjö håller på med på kongressen. Häng med du också!

 

Reducera inte problemen till att handla om platser på en lista

För ungefär en vecka sedan skrev Louise Malmström ett brev till socialdemokratiska distriktsstyrelsen i Östergötland där hon berättade att hon skulle avgå som vice ordförande och varför. Grunden till hennes avgång är att hon upplevt att hon inte har blivit lyssnad på, inte blivit inbjuden till möten formella likväl som högst informella, ja helt enkelt inte lyssnad på. Hon beskriver en kultur där en del drabbas av härskartekniker och andra utför dem. Beslut tas i slutna rum och är ofta uppgjorda av en inre krets när de når de formella organ där besluten egentligen borde tas. Hennes brev nådde så klart media och då tog det, för att uttrycka sig milt, hus i helvete. Upprördheten hos en del partikamrater verkar dock inte så mycket handla om det som faktiskt står i brevet som det faktum att det nått media och att partiet skulle skadas för att sådana här saker diskuteras så att andra hör. När jag hör sådant tänker jag på hur en dysfunktionell familj fungerar. En familj där alkoholismen eller misshandeln till varje pris ska döljas för omvärlden. Fasaden är det viktigaste. Vad andra tycker är viktigare än hur familjemedlemmarna mår. Jag tänker också på en sekt där alla förväntas tycka likadant och säga likadant. Fruktansvärt ohälsosamt och inte alls ett tecken på ett parti som mår bra. Socialdemokraterna är fortfarande Sveriges största parti och har flest medlemmar. Vi har medlemmar i Stockholm och i Burträsk. Vi har medlemmar som är anslutna till LO och vi har medlemmar som är chefer och är anslutna till ledarna. Vi har 18-åringar likväl som 80-åringar i vårt parti. Det vore väl oerhört märkligt om alla vi alltid tyckte precis likadant. Skulle inte folk då börja undra och dra öronen åt sig? Kritiken som Louise lyfter fram har viftats bort och skrattats bort. Också det härskartekniker i sig. Att ombudsmannen, ordföranden och en ombudsman till satt och drack whiskey på rummet och Louise fick sitta utanför har skrattats bort och skämtats bort med att ordförande inte gillar whiskey. Men hallå. Det är inte whiskeyn som är problemet utan det faktum att tre var inne och en fick vara utanför. De hade kunnat dricka kaffe eller saft, problemet hade varit det samma ändå. Inte heller är det bara på distriktsstyrelsens möten som härkarteknikerna råder. Inte heller är det bara nuvarande ordförande som står för dem. Jag har personligen själv aldrig jobbat med ordförande så jag kan inte säga något om hans ledarstil. Däremot finns gott om andra, både kvinnor och män, som använder sig av härkartekniker. Medvetet eller ej vet bara utövarna. Jag har själv suttit på möten och föreslagit saker som ansvarig hållit med om för att sedan, när förslagen kommit i skrift, sett att mitt förslag inte finns med. Jag har suttit på andra möten och lagt ett förslag som inte noterats för att sedan efter en stund hört någon annan, ofta en man säga samma sak och då blir det helt plötsligt ett förslag som noteras. Allt är del av en kultur där vissa är värda mer än andra, där vissa lyssnas på mer än andra och där det är skillnad på folk och folk, en kultur där respekt ibland känns långt borta. Jag har också noterat att Louises kritik misstänks handla om något annat än det hon egentligen säger. Som om det hon säger inte är allvarligt nog. Eller kanske just därför. I media har olika personer spekulerat att hennes kritik egentligen skulle handla om ett sätt att stuva om på den socialdemokratiska riksdagslistan. Trist tycker jag. Kritiken är alltför allvarlig för att reduceras till att bara handla om vem som ska stå på vilken plats på en riksdagslista. Kanske reagerar vi så när vi inte vill eller orkar ta tag i stora och svåra problem. Då reducerar vi dem så att de blir lättfattliga. Dessutom förminskar vi den som kommer med kritiken och misstänkliggör den och hävdar att hennes syften är dunkla. Louise har i sitt brev tag upp allvarliga problem som måste tas på allvar. Det hon tar upp är del av en kultur som funnits länge och som många av oss är del i och som vi är många som borde sagt ifrån om för länge sedan. För det bär vi alla ett ansvar. Å sidan brukar det ofta vara ”droppen som får bägaren att rinna över frågor” som gör att missförhållanden tas upp. Jag hoppas mitt parti tar kritiken på allvar och vågar se på sig själv utifrån, kanske låter någon annan göra det. För i ett friskt parti tål vi kritik, där är den en del av vardagen, den bemöts och diskuteras. Beslut tas i formella organ och ingen skattar någonsin åt den som tar upp ett problem eller ett missförhållande. Jag hoppas att vi genom Louises brev tar ett stort steg på vägen mot ett mer modernt parti. Vi har jobbat med att modernisera och förändra politiken. Nu är det hög tid att göra det samma med partiets inre strukturer.